Möten med bilder

Känns det inte som bildanalysen är fast i 1970-talet?
Att se bilder ur ett genusperspektiv är inget nydanande precis. John Bergers ”Ways of seeing” och Linda Nochlins ”The male gaze” känns inte dammigare är de böcker som har skrivits det senaste 10 åren. Inte konstigt eftersom alla utgår ifrån samma utgångspunkt, den heterosexuella mannen och den heterosexuella kvinnan.
I feministiska diskussioner pratas det mycket om intersektionalitet. Det begreppet borde vi kunna använda inom bildanalysen. På så sätt så behöver inte, som Anders Karlson sa, någon information om bilden ramla mellan stolarna.

I synnerhet är det märkligt att bara prata om den heterosexuella manliga blicken när man tittar på reklambilder. Reklam riktas trots allt till en målgrupp och det finns ganska många företag som gör reklam för en HBT-målgrupp. Även om det är mer vanligt med reklam för homosexuella män - det är trots allt de som har de där eftertraktade ”rosa pengarna”, så finns det faktiskt lite reklam som riktas enbart till en lesbisk publik. För att kunna ta till vara på det i en bildanalys kan man inte titta på bilden utifrån en voyeuristisk manlig blick. Görs det, ramlar all information om bilden mellan stolarna, så att säga.